Nu är batterierna slut i min mp3. Efter bara några timmars lyssning. Och mobilen har pajat. Den ringer upp av sig själv, slår av ljudet och det går inte att trycka mellanslag när jag ska skriva sms. Bland annat. Vet vad som är problemet. Den tålde helt enkelt inte regnskuren förra veckan. Höll den i handen när jag kutade till ett möte i regnet så att den blev blöt. Eller snarare fuktskadad. Sedan des har den aldrig blivit sig lik.

Gå in och kolla på syrrans blogg. Kattbebisen är alldeles underbar. 

http://falkenstein.bloggagratis.se/ 

samtidigt som jag skriver notiser. Händer inte särskilt mycket i i stan just nu så det gäller att lyfta upp det lilla som finns att skriva om. Som om Baren-Molles utställning som fick avslutas eftersom besökarna tyckte den var för provocerande. Eller om samme mans oljemålning som stals. (Han skulle dessutom skänka den till Asttrid Lindgrens barnsjukhus. Snyft). Sådant sitter jag och skriver om. Jag vill skriva om Pride. Om allt kul som händer där. Men det vill inte min chef. Om 20 minuter ska jag äta lunch. Pallar inte vänta längre. Magen skriker.

jag vet vilken färg jag ska välja. Den som är närmast orginalet men som ger lite lyster. Har köpt fel en gång och det gör jag aldrig om. Svårare är det med ansiktscremen. Ska jag köpa en billig eller dyr? Är den dyrare verkligen bättre eller slänger jag pengarna i sjön om jag köper en glassigare sort som ser snygg ut på badrumshyllan?Lillasyster tycker att jag ska köpa den dyra. Hennes kompis jobbar som hudterapeut och har hon sagt att en creme av den dyrare sorten är bäst. Eller?Min väninna A säger att jag ska slå till på en bruk Nivea Visage. den är väldigt mycket billigare. Alla cremer är likadana säger hon. Det är bara märket som kostar. Är det så undrar jag?Vill vara fin tills på fredag. Då har jag en dejt med en tatuerad snowboardåkare. Tänk om jag köper en creme som ger mig våldsamma utslag. Hur ska det gå med dejten då?(västerländska problem när de är som värst)Måste jobba vidare.

blir jobbet genast mycket lättare.
En text kvar. Och notera, det är onsdag! Alltså två och en halv dag på mig att skriva ett så kallat vänster x. Hoppas resten av veckan blir lika friktionsfri. Priden har börjat. jag och kollegan M ser bevakar festivalen på håll från våra fönster på jobbet. Man ser rätt bra trots att det är lite vatten emellan. M ska dessutom dit med en kompis i kväll. Jag vill också gå på Priden. Väldigt exotiskt tycker jag. Massor av sköna typer. Ska höra efter med grannen S om hon vill gå. Förra året tittade hon på när Pride-tåget passerade Slussen. Då sa hon aningens avundsjukt: Jag vill också vara homosexuell och gå med i tåget. Jag är nöjd som jag är men gillar Pride i alla fall.

är gravid. Hon bekräftar de i morgondagens Good morning America. Som vi väntat. Som vi spekulerat. Tyder den där minikulan på den där minikroppen att hon är gravid? Nu vet vi. Åh, va skönt det känns. Nu måste hon äta upp sig om hon och bebben ska orka med de fem månaderna som är kvar av graviditeten.

Nu gick entrédörren igen för näst sista gången. Det är jag som står på tur att få gå hem. Men först måste jag jobba över. I två timmar ska jag sitta här ensam. Försöker skriva lite på två texter men det går trögt. Hinner göra klart tidigt i morgon. Alla som jag försöker nå har gjort sig onåbara. (vet att det inte existerar i min bransch men jag orkar helt enkelt inte snoka rätt på dem nu)

Jag måste ha tag på en:

• mäklare som jobbar i västerort

• politiker i västerort

• särskild hyrevärd på Gärdet 

• krimmare på södermalmspolisen.

Thats it.

Fixar sig i morgon. Snart stänger jag av datorn. 

Vad ska jag äta till middag. Förslagsvis något näringsriktigt. Men jag vet inte vad. Om jag inte löser problemet snabbt kommer jag hamna i matkoma.

Nu drar jag hem.

..vi besvarar strax ditt samtal. Tio minuter senare: Vi besvarar strax ditt samtal. Samma sak. Samtal efter samtal. Varför svarar aldrig människor när man behöver få tag i dem.

Å andra sidan, jag har själv lite telefonfobi. Ibland låter jag helt enkelt bli att svara. det kan vara väldigt skönt att vara onådd vissa gånger. Som klockan elva på en söndagsförmiddag exempelvis. Min pappa blir tokig när jag inte svarar. Så då ringer han tjugo gånger till. Mobilterror. Tills dess att jag ger upp och  svarar. Ofta vill han bara säga hej, hur mår du? Bra att du mår bra. Vi hörs i morgon. Hej då. Inte helt nödvändigt i ottan på en söndag, även om tanken är mer än genomgod.

back to work. 

Oh no! Bergman har gått ur tiden. Inte helt otippat. Som vännen och kollegan Eland Josephson sa i ett uttalande: Han mådde inte så bra.

Tror jag det.

Nu slår tidningarna/tv/radio på stora trumman. Allt blir Bergman-färgat. Woody Allen sörjer sin vän. Undrar just hur många IB-filmer som kommer visas den närmsta tiden. Eller dokumentärer för den delen.

Alla bara pratar om den store regissören. 

Jag tycker det känns som när Palme dog. Det var lördag, jag var sex år och väntade på att Gomorron Sverige skulle börja. Det blev inget Gomorron Sverige. Palmes död tog över hela media-Sverige. Alla kanaler (de två som fanns) visade bara Palme-tv. Som sexåring tyckte jag naturligtvis att det var urtrist att barnprogrammen, sportnytt och anslagstavlan var borttagna från tv-tablån. Trots att jag är 29 så känns det nästan likadant nu, trots att jag vet att det är en film- och teatergigant som gått ur tiden.